Varför bojkotta Israel?
Under 1900-talet mötte Sydafrikas apartheidregim en omfattande global bojkott som omfattade ekonomiska sanktioner, handelsrestriktioner samt kulturella och idrottsliga isoleringar. Den internationella anti-apartheidrörelsen lyckades sätta hårt ekonomiskt och politiskt tryck på den sydafrikanska regeringen, vilket blev en starkt bidragande faktor till systemets fall i början av 1990-talet.
Sveriges ledare hade kunnat göra skillnad genom att införa en fullständig och total bojkott av Israel. Bojkott är ett effektivt medel för att stoppa regimer som begår brott mot mänskligheten. Förespråkare för BDS-rörelsen (Boycott, Divestment, Sanctions) arbetar för att bojkott skall appliceras mot Israel för att pressa dess regeringen att upphöra med militära aktioner i Gaza, bombningar i Libanon och bosättarvåld på Västbanken. Metoden bygger på tre centrala pelare:
Konsumentbojkott: Att medvetet välja bort produkter från israeliska företag eller internationella bolag som verkar på ockuperat område.
Avyttring (Divestment): Att pressa banker, pensionsfonder och universitet att sälja sina tillgångar i företag som stödjer den militära ockupationen.
Sanktioner: Att kräva att regeringar inför handelsförbud, vapenembargon och bryter diplomatiska eller kulturella avtal med Israel.
Prioriterade produkter och varumärken enligt BDS-rörelsen
Den internationella BDS-rörelsen (Boycott, Divestment, Sanctions) rekommenderar en riktad bojkott mot ett mindre antal specifika varumärken och produkter för att maximera effekten. Genom att fokusera konsumenternas köpkraft på nyckelföretag försöker rörelsen sätta press på bolag som anses direkt delaktiga i ockupationen eller som stöttar den israeliska militären.
Hur du identifierar israeliska varor i butiken
Det enklaste sättet att känna igen en israelisk produkt är att titta på streckkoden (EAN-numret).
Landsprefixet 729 visar att varan har sitt ursprung eller är registrerad i Israel.
Observera: Vissa israeliska råvaror kan paketeras om i andra länder och därmed få ett annat prefix. Kontrollera därför alltid även texten "Ursprung: Israel" på livsmedel.
1. Frukt, grönsaker och livsmedel
Jordbruksprodukter från Israel odlas ofta på ockuperad mark eller i illegala bosättningar. Enligt Palestine Solidarity Campaign och Palestinagrupperna i Sverige bör man undvika:
Frukt och grönt: Särskilt avokado, dadlar (ofta av sorten Medjool), citrusfrukter (Jaffa) och färska örter.
Exportörer: Företag som Carmel Agrexco, Mehadrin och Hadiklaim.
SodaStream: En kolsyremaskin som ursprungligen tillverkades på ockuperad mark på Västbanken. Även efter att fabriken flyttats är det ett israeliskt kärnmärke för bojkott.
Sabra: Ett hummusmärke som delvis ägs av israeliska Strauss Group, vilka har gett finansiellt stöd till den israeliska armén.
2. Skönhet och kosmetika
Moroccanoil: Trots sitt namn är detta ett israeliskt hårvårdsmärke med merparten av sin produktion i Israel. Rörelsen menar att märket används för att skönmåla landets internationella image.
Ahava: Ett hudvårdsmärke som utvinner mineraler från Döda havet och vars huvudfabrik har legat i en illegal israelisk bosättning.
3. Teknologi och IT
HP (Hewlett-Packard): Tillhandahåller hårdvara, servrar och datasystem till det israeliska fängelsesystemet och militärens ID-kontroller.
4. Konsumentledda och "organiska" bojkotter (Snabbmat och dryck)
Dessa multinationella företag är inte israeliska, men har hamnat på BDS-rörelsens officiella lista på grund av att deras lokala franchisetagare i Israel har gett stöd, donationer eller gratis mat till den israeliska militären:
McDonald's
Burger King
Pizza Hut
Coca-Cola (inklusive varumärken som Fanta, Sprite och Schweppes), då deras lokala distributör verkar på ockuperat område.